Journalist
Journalister arbetar bland annat som reportrar och redigerare inom press, radio och TV. En del arbetar också inom information och kommunikationsyrken.
Vad gör en journalist?
Journalister arbetar ofta som reportrar eller redigerare inom press, webb, radio och TV. Det ställs allt högre krav på att även behärska tekniken runt olika mediekanaler. Idag är det inte ovanligt att en reporter själv får skriva, filma, klippa och sända ett inslag. Några journalister arbetar huvudsakligen med att ta fram information till kollegor eller redaktionen och kallas då för researchers.
I många tjänster ställs höga krav på effektivitet och flexibilitet. Det är viktigt att behärska tekniken i flera olika medier. En Tv-journalist söker information genom att ringa runt eller söka på datorn. Man filmar kanske själv, klipper inslaget, presenterar det i studion och sänder det, samtidigt som man publicerar en kort version med bild på webben. Rollen där du är ensamt ansvarig för en redaktion på en ort kan kallas videojournalist.
Som radiojournalist behövs en hög grad av social kompetens, du kan få en timme på dig att hitta någon att intervjua, spela in och redigera den inför sändning. Radiojournalisten måste komma tillbaka med ett resultat, sändningen kan inte starta utan att inslaget är klart, och den kan heller inte skjutas upp.
Tidningsjournalisterna måste ofta vara lika snabba, deras material ska ut på webben så fort som möjligt även om tidningen trycks senare.
Vem passar som journalist?
Förmågan att kommunicera med läsare och tittare är viktigt. Idag skapas journalistik ofta i samspel mellan journalist och publik. Uppföljningar på en nyhet kan komma i sociala medier, i en tidning eller på TV. Journalister måste förstå och följa etiska regler när det gäller opartiskhet, publicera korrekt information, respektera personlig integritet och visa gott omdöme vid namnpubliceringar.
Är det lätt att få jobb som journalist?
Här kan du läsa om framtidsutsikterna för journalister på Arbetsförmedlinges webbplats.
Läs mer om framtidsutsikter för olika högskoleyrkenHur utbildar man sig till journalist?
Idag är journalistutbildning oftast en förutsättning för att få arbete inom branschen. Det finns flera olika former av utbildningar. Högskoleutbildning finns på några orter i landet och är antingen inriktad mot journalistikforskning eller mot mer praktiskt arbete inom till exempel etermedia eller tryckta medier. Utbildningen är 3 år och kan byggas på mot en mastersexamen. Det finns även kortare påbyggnadsutbildningar inom högskolan för den som redan har en akademisk examen i ett annat ämne. Mer information kring högskoleutbildningarna finns på Studera.nu.
Inom Yrkeshögskolan erbjuds vissa utbildningar inom mediaområdet, utifrån arbetsgivarnas behov av en viss kompetens som efterfrågas lokalt. Utbildningarna är ett till två år långa. Mer information finns hos Myndigheten för yrkeshögskolan
Ett antal folkhögskolor utbildar journalister. Ofta är utbildningarna på ett eller två år och specialiserade mot till exempel radio eller foto. Mer information finns på folkhogskola.nu. Ett stort antal fristående utbildningsanordnare erbjuder utbildning inom medieområdet. Kontrollera vad som gäller för rätten till studiemedel för dessa utbildningar.
En utbildning inom journalistområdet kan leda fram till många olika yrken utöver journalistik. Många som utbildat sig inom området möter svårigheter när det gäller att etablera sig inom yrkesområdet och hamnar i stället i andra yrken.
Hur lång tid tar det att plugga till journalist?
Journalistutbildningen finns på såväl högskolenivå som yrkeshögskola och folkhögskola. Högskoleutbildningen omfattar 3 års studier på heltid och kan sedan byggas på mot en mastersexamen. Det finns även kortare påbyggnadsutbildningar inom högskolan för den som redan har en akademisk examen i ett annat ämne.
- Ämne:
- Kommunikation, information och media